...

" Please take my hand, make me fly and show me how to breathe again... "

Jag ska sluta lura mig själv och hitta tillbaka till en människa jag kände bättre än någon, men tappat de senaste 5 månaderna... Det kan vara så jävla värt det, det är så jävla värt det. Men som jag sa, ge det tid. Massor, massor med tid.

Aja!

Ni är nog bra förvirrade nu, ni få som hänger kvar.


Min fredagskväll slutade inte i Märsta som planerat, jag satt mitt emot en välfigt viktig människa på en gräsmatta och grät. Läskigt nästan, men fyfan vad jag hade saknat dig. Om du bara visste!

Just Nu

Humör: Konstigt nog taggad
Utseende/Kläder: Som man gör när man bara lurkar runt hemma.
Dagens önskan: Att solen tittar fram kanske? Världens jävla oväder just nu.
Musik: Boyce Avenue
Fundering: Hur jag kunde påverka dig så mycket men ändå inte klicka med dig, underbara människa? Sommarminnen!
Understruket: Jag har konstigt nog saknat att plugga?
Händelser: Skrattar åt Danne som sover på soffan och har roliga saker för sig i sömnen. Tok-flaxar med tårna och ler som en jättebebis? Hallå? Hahaha.

Så, lite tidsfördriv skadar varken er eller mig =)

Hela natten har jag suttit till och från med näsan i Mdp1 pärmen. Intressant som fan och jag har redan lyckats tänka över massor med saker angående mig och jobbett. Det är intressant det här, kul med nya saker. Jag är dock jättenervös för att ringa upp Fredrik innan jag ska börja jobba igen, jag hoppas mina chanser inte är sumpade och kompenserar med att ha unyttjat tiden under sjukskrivningen med att ha förberett mig väl inför BSM.

Det löser sig.

Vill ni veta en rolig grej? Jag kom in på Torsås! Ska bli jättekul och jag ser fram emot det här! Jag vet att en väldigt tuff höst väntar mig och jag hoppas iderligen att jag kan fortsätta jobba minst 75% och plugga samtidigt, så att jag har råd att leva och inte behöver flytta hem igen. Jag mår så mycket bättre av att bara behöva fokusera på mig själv.

Jaja, ska göra något vettigt nu tänkte jag. Imorgon blir det Ice Age i 3D med mina favoriter. Tack för att ni faktiskt alltid står bakom mig, vet när jag mår kasst bara av att prata med mig och kan göra mig på bra humör igen. Jag älskar er två högt! Carro, hade jag inte haft dig efter våran resa och det fruktansvärda som hände så hade jag inte varit lika stark idag. Jessica, hade inte du brakat in i mitt liv förra sommaren med ditt vandrande härliga kaos och din underbara syn på saker och ting hade jag aldrig stått där jag står.

Tack för att ni andas. Tack för att ni orkade med mig i höstas då jag svek hela världen. Tack för allt.

Ciao.

Yup.

Jag saknar er. Jag gör det, tro vad ni vill men jag saknar er riktigt mycket...

Tillbaka till pärmen.

Ciao.

.

Spotta mig hellre i ansiktet.

SPOTTA DÅ!

Fegis.

Låtsas inte att du inte vet, följ ditt hjärta.

Ibland glömmer man bort något så simpelt som att andas.

Titta på dig, titta på mig. Finns det någon gång vi inte har skrattat tillsammans? Du sa samma sak själv igår, finns det en enda gång då allt inte varit så jävla grymt?

Jag skiter i att du inte vet vad du själv vill, jag skiter i att du tvekar, jag skiter i att du låtsas som att du inte minns att vi pratade överhuvudtaget igår, jag skiter i det.

Jag slutade bry mig när jag vaknade imorse, jag tror att det är det enda rätta just nu.

" Det känns så dumt, så jävla dumt att kasta bort dig. "


Säg aldrig saker till någon som du inte skulle våga stå för när du är nykter.

Det är även väldigt dumt att prata med någon om viktiga saker på fyllan, saker som inte kan yttras utan alkoholens påverkan. Det är så jävla sjukt att det ska behöva vara så, och du ser ju hur det här slutade.

Jag hatar att folk ska bry sig om vad omvärlden tycker, Jessica tutade i mitt huvud att jag inte borde bry mig, att jag bara borde flyta med på en badring längs floden istället för att simma mot strömmen. Jag litade på henne och upplevde något underbart, men nu sitter jag här istället med en dånande huvudvärk, en extrem ångest och den stora frågan: "Vad hände igår?"

Allt jag minns är att du precis som jag var begravd i ångest, jag har aldrig sett dig så förut. Aldrig. Det skrämde mig...

Jag minns även när jag gick och la mig hemma, jag minns att jag tänkte: Glöm inte bort något av det som blivit sagt ikväll.

Yeah right, bra jobbat PG!

.

Jag hatar att inte passa in i alla mallar en del vill pressa mig igenom, det är som att få en fyrkantig kloss genom ett runt hål. Det går bara inte.


Tjalala.

Du trodde att jag sov, men jag hörde varje ord du viskade i min nacke.
Känslokrångel hör till när sommaren kommit och solen skiner, aight?

Midsommar-känslokaos. Bra skit!

Det handlar om att samla sina tankar och våga inse vad som faktiskt blir bäst i längden innan det är försent, även om det är så jävla läskigt.



Gissa inte ens, ni har ändå bara fel.

Chamir



Gissa vem som har flyttat till märsta igen? Min lilla tjockis Chamir har fått ett nytt hem hos Malin och hennes mamma, önskar er all lycka och att han kommer ge er lika mycket som han gav mig när jag var liten. Äntligen får han det riktigt bra!

Helknas

Someday you'll be back
(Oh yes you will)
Wanting more of what we had

Aint gona give u none


Over and out för den här gången, steg ett mot ett lättare liv börjar, ett svårt samtal att ta väntar.

Det som gjort mig beslutsam om att rycka upp sig var en människas ord till mig häromdagen;

- Emilia, är det här ett mönster? Det är dags att rycka upp sig nu. På riktigt.

Hatar att erkänna hur rätt du har, du dom inte borde veta ett knyst.
Borde varit min egna pappa som sa det. Men nu är det inte han.
 Nu är det någon helt annan, någon jag knappt känner men
som ändå läser mig så väl och blir så jävla besviken, jag förstår ingenting.

Det känns knas...

!#"%¤"#%!

Alkohol resulterade i ett gips, jag kan lova att det kommer ta evigheter innan jag ens vågar se åt alkohol igen...

Min chef är så arg och besviken att jag blir mörkrädd, hur kunde jag vara så jävla dum? Jag hade världens chanser som jag med största sannolikhet har sumpat nu. Men jag vet inte, jag har ingen aning... Jag är dock inte förvånad för fem öre om det slutar så.

Gaah vad jobbigt det här är, fan vad DUM jag är. Så jävla korkad.

Jag tror att det är dumt att ens försöka ta in dig i mitt liv igen och få tillbaka dig efter det här, jag trodde jag skulle våga försöka igen, men när det här gjorde mig så jävla arg och rädd... Jag kommer aldrig kunna leva brevid någon och veta att det här gnager i huvudet. Vet inte ens vad jag ska säga till dig.

Jag går och gräver ner mig och mitt korkade jag i sängen igen nu. Jävla,jävla,jävla skit.

Back on track?

Satt nyss och klickade runt och snubblade över en annonssida med flertalet utlandsjobb och kände hur det ryckte i fingrarna, jag vill nu nu nu!

Men, måste börja i rätt ände och börja träna igen. Utan kondition kan man inte tro att man kan orka rida ordentligt, och är man inte tränad själv kan man VERKLIGEN inte förvänta sig något vettigt. När jag slutade rida efter nonstop i många år så insåg jag hur mycket ridningen hade gett mig när jag kände hur kondition och muskler började försvinna. Trist, men vafan det är bara att rycka tag i det och gå till gymmet! Haha, lätt att säga svårt att göra. Iallafall för mig, men ska försöka hitta motivationen. Gymma, plugga och jobb är det som kommer fylla min höst känns det som, men det kommer bara att bli roligt. Jag får se hur min plan blir med heltidsjobb och plugg, vet inte riktigt just nu hur jag ska lägga upp det men det ska nog bli bra tillslut.

Det tråkiga är att jag är rädd för att jag ska ha glömt bort massor av ridningen, visserligen så vet jag att allt sitter i ryggmärgen och går per automatik, men rädslan är där ändå.

Det kryper i mina ben, jag vill upp på hästryggen igen!



Jag och Jeanettes häst Dan Deé


Blame yourself!!!

Skitdag idag... Suck! Inget mer jag vill skriva ner om det här. Gick ut över jobbet också, starkt gjort Emilia! Jävla skit... Nu får jag fanimej rycka upp mig och kompensera det här resten av veckan.

Tack Jessica för att du var som du alltid är och gjorde min dag lite mer värd igen. Fuck alla ni som inte kan få dela denna underbara vän med mig, hon är unik! =)

Och du, jag är fan inte dum. Det är lättare att bara fråga rakt ut om man undrar något, gå inte och smussla genom att tjuvkika på saker för att hitta information, det är då missförstånden trollas fram.


Enligt Facebook har barnprogrammet Vilse i pannkakan påverkat mitt liv:




" Ja du har aldrig helt hittat rätt i livet. Du söker och söker men hittar aldrig hem. Bakom varje hörn lurar storpotäten som leder till att du inte litar på någon. "

Haha, ska jag skratta eller gråta?



Hjärtat talar.

Du anar inte hur mycket jag också önskar att jag var precis som du ville att jag skulle bli. Du har nog ingen aning.

Men jag kan inte stå upp med allt du vill till halsen, det är då jag simmar på botten. Men någonstans hoppas jag att du är stolt över mig, snälla var det? Snälla? Jag hatar pengar, pengar förstör människor. Pengar förstör världens vackraste människor utan att de själva vet om det...





Jag minns när jag var några år gammal och hur lyckan spred sig varje gång dörren öppnades en sen kväll och någon ropade "Hallå!". Jävlar, jag släppte alla mina leksaker jag hade i händerna och sprang i full rulle skrattandes för att vara först med att hoppa upp i din famn, samma lycka varje jävla gång. Minns du? Jag minns. Jag minns det så jävla hårt...

Damn, jag vill vara pytteliten igen. Jag vill vara så liten att man inte tänker på något annat än nuet.



Fint.

I cry at night, 'cause my baby's too far, to be by my side 
To wipe away these tears of mine, so I hold my pillow tight
To imagine you, I'll stretch your hand looking for mine
I'm lost in this dream , I need you to hold me
I'm scared of lonely

I need your break when nobody is around
Cause I'm tired of this emptiness
I think I'm drowing
I can't be lonely
Cause I'm lost in this dream, I need you to hold me

I'm scared of lonely


Beyonce - Scared of lonely

Utkast: Hejsan! Jag ...

Hejsan!

Jag kom precis hem från jobbet och insåg att varken Danne eller Krille var hemma vilket var det bästa som kunde hänt just nu. Jag gick runt, svor och vrålade för att få utlopp för all ilska jag samlat på mig idag, hahaha! Vilken tönt jag är. Men jag har inget val, jag har börjat styra mina aggressionsutbrott varje jävla dag för att kunna jobba och ligga på topp som det förväntas av mig. Det är JÄTTEsvårt och jag blir heeelt slut av att fokusera så stenhårt på att inte lacka ur vilket kanske låter väldigt konstigt i just dina öron när du läser, men jag har insett vilka stora problem jag har med min ilska och bestämt mig för att nu jävlar ska jag ta itu med det här och lära mig att hantera det! =) Ofta får jag frågan varför jag jobbar på donken och åsikter om att det verkar vara världens sämsta jobb, att jag borde byta för bättre lön osc osv osv vilket är en åsikt jag kan acceptera till hundra procent. Jag hade samma fördomar och hade inte trivts om jag inte visste att jag kunde få utvecklas, för det är möjligheterna som finns som gör mig taggad! Det som gör det värt att stanna kvar på Mc Donalds är att jag vet att det lönar sig så bra i längden, att jag ändå inte kan hitta ett jobb med samma utvecklingsmöjligheter när jag är sjutton år gammal som jag vet att jag har här och fått bekräftat från skiftledare, restaurangchef och självaste franchisetagaren och framförallt att jag trivs jättebra med kollegorna och 9 gånger av 10 har fruktansvärt roligt medans jag jobbar. Just nu är jag liten och kaos och ska börja klättra till skiftledare när som helst, men jag vill komma längre så länge jag är kvar inom Landbro.

Så mitt första steg har varit att kontrollera min aggressivitet, vilket jag tycker funkar relativt bra. Nu gäller det att reda ut lite trassel mellan diverse kollegor enligt mig sen ska jag ta itu med mig och mina kaosproblem.

Imorgon ska jag ta itu med ett problem också, det gnager i mig men jag inser att jag faktiskt måste lösa det för att kunna jobba. Suck!

Nu är det in i duschen och sen iväg till Mc Camp i Runby. Mohaha.

Ciao

Winnerbäck!

Hellu!

Måste bara få dela med mig av världens bästa låttext, den är så jävla bra!

Ciao!

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...


Yeaay

Vet ni vad? Jag vill förresten fly på roadtrip till Norge. Helst nu på direkten.

Att tro på Fredriks ord är som att svära i kyrkan.

Det är nästan med ett belåtet leende jag återigen blir så jävla stolt över mig själv!

Jag vågade inse något som var ett faktum, och jag vågade slita mig loss ifrån det. Utan att vända mig själv ut-och-in av ångest. Är jag inte tamejfan riktigt bra såhär på morgonkvisten? Jag tycker fan det. Det värsta, VÄRSTA av allt är att min chefs visdomsord bränner ordentligt där de ligger och puttrar i bakhuvudet. Åh vad arg jag blir, även om jag bara fått dom återberättade för mig så kan jag höra honom säga det gång på gång, jävla skit! Jag hatar när vissa människor har rätt i något som man stått och verkligen toktrotsat...

Jag är otaggad, men jag vill sova. Plötsligt längtar jag någonstans, men jag vet inte riktigt var jag ska gå. Jag vill gå in genom en dörr, se något som är mitt och bara börja le. Gud vad jag längtar tills jag får nycklarna i handen till mitt egna hem. Där snackar vi trygghet på högsta nivå, då är det bara jag som har kontrollen över exakt allt som har med mig att göra vilket är precis så som jag vill ha det!

Nej vet ni? Nu ska jag sno Chrilles lurar och låta musiken flöda rakt in i mitt hjärta och vagga det här vandrande kaoset till sömns. Jag har en ond plan. Hahaha... Jag låter som en tönt.

Ciao.


OM någon jobbrelaterad läser det här - fine jag driver lite med min chef, men jag tar mig friheten. Ni anar inte hur mycket han driver med mig emellan åt, och hade jag kunnat hade jag lagt upp en bild på det där omtalade: "Med glimten i ögat"...

Why do I do this?

Argargargargargargarg...

Det är därför man har alternativ. Arg.

Hallonpaj är bra skit. Riktigt bra skit. Hallonpaj.

Hallonpaaaaaaaaaaj.






Fråga inte ens varför. =)

Tidigare inlägg
RSS 2.0