Att tro på Fredriks ord är som att svära i kyrkan.
Det är nästan med ett belåtet leende jag återigen blir så jävla stolt över mig själv!
Jag vågade inse något som var ett faktum, och jag vågade slita mig loss ifrån det. Utan att vända mig själv ut-och-in av ångest. Är jag inte tamejfan riktigt bra såhär på morgonkvisten? Jag tycker fan det. Det värsta, VÄRSTA av allt är att min chefs visdomsord bränner ordentligt där de ligger och puttrar i bakhuvudet. Åh vad arg jag blir, även om jag bara fått dom återberättade för mig så kan jag höra honom säga det gång på gång, jävla skit! Jag hatar när vissa människor har rätt i något som man stått och verkligen toktrotsat...
Jag är otaggad, men jag vill sova. Plötsligt längtar jag någonstans, men jag vet inte riktigt var jag ska gå. Jag vill gå in genom en dörr, se något som är mitt och bara börja le. Gud vad jag längtar tills jag får nycklarna i handen till mitt egna hem. Där snackar vi trygghet på högsta nivå, då är det bara jag som har kontrollen över exakt allt som har med mig att göra vilket är precis så som jag vill ha det!
Nej vet ni? Nu ska jag sno Chrilles lurar och låta musiken flöda rakt in i mitt hjärta och vagga det här vandrande kaoset till sömns. Jag har en ond plan. Hahaha... Jag låter som en tönt.
Ciao.
OM någon jobbrelaterad läser det här - fine jag driver lite med min chef, men jag tar mig friheten. Ni anar inte hur mycket han driver med mig emellan åt, och hade jag kunnat hade jag lagt upp en bild på det där omtalade: "Med glimten i ögat"...
Jag vågade inse något som var ett faktum, och jag vågade slita mig loss ifrån det. Utan att vända mig själv ut-och-in av ångest. Är jag inte tamejfan riktigt bra såhär på morgonkvisten? Jag tycker fan det. Det värsta, VÄRSTA av allt är att min chefs visdomsord bränner ordentligt där de ligger och puttrar i bakhuvudet. Åh vad arg jag blir, även om jag bara fått dom återberättade för mig så kan jag höra honom säga det gång på gång, jävla skit! Jag hatar när vissa människor har rätt i något som man stått och verkligen toktrotsat...
Jag är otaggad, men jag vill sova. Plötsligt längtar jag någonstans, men jag vet inte riktigt var jag ska gå. Jag vill gå in genom en dörr, se något som är mitt och bara börja le. Gud vad jag längtar tills jag får nycklarna i handen till mitt egna hem. Där snackar vi trygghet på högsta nivå, då är det bara jag som har kontrollen över exakt allt som har med mig att göra vilket är precis så som jag vill ha det!
Nej vet ni? Nu ska jag sno Chrilles lurar och låta musiken flöda rakt in i mitt hjärta och vagga det här vandrande kaoset till sömns. Jag har en ond plan. Hahaha... Jag låter som en tönt.
Ciao.
OM någon jobbrelaterad läser det här - fine jag driver lite med min chef, men jag tar mig friheten. Ni anar inte hur mycket han driver med mig emellan åt, och hade jag kunnat hade jag lagt upp en bild på det där omtalade: "Med glimten i ögat"...
Kommentarer
Trackback
