cplali

Någonting säger mig att badringen var det bästa som hänt mig.

Tänk dig själv att för första gången i ditt liv sluta simma mot strömmen, kravla sig upp ur vattnet och ta plats på en enorm färggrann badring för att flyta dit livet bär en.

Det är så underbart.



Jag skiter i vad som borde vara, jag flyter fram med min badring och ser vad som händer.

Godmorgon

Jag är fortfarande inte riktigt bra utan vaknar av hostattacker vilket jag är riktigt less på vid det här laget. Men vad ska man göra? Måste tillbaka till jobbet oavsett om några dagar, vilket ska bli roligt. Jag saknar alla knäppisar.

Jag tänkte göra något drastiskt och börja min dag med att lägga mig i ett bad med en bok, skönt va? Jag är så seg i huvudet att det är perfekt just nu.

Hörs sen, ciao.

Sådärja! Nu börjar jag få lite ordning på designen känns det som. Bra va?

Jag är fortfarande sjuk, mycket tråkigt men jag kämpar på och vill bli frisk snart... Håller på och tvättar för fullt, så jag ska älga ner i tvättstugan igen, sen tänkte jag faktiskt gå hem till mamma och dom ett tag, kolla läget... Hämta lite kläder. Hm...

Hörs sen! Ciao!


Det handlar om att våga förstå, inse och ta åt sig av att tiden förändrar livet och alla dess situationer kring vänner, familj och relationer. Tro mig när jag säger att jag har märkt det, jag har upptäckt att i tuffa perioder måste man våga prioritera sig själv och se hur starka band sakta men säkert slits ut, det gör fruktansvärt ont men det är omöjligt att finnas där alla gånger.

Jag längtar bort. Det är svårt att beskriva men jag längtar efter något helt nytt och jag vet inte ens själv vad det är. Tänk er själva; Att bara kunna klippa av alla band som finns i sitt nuvarande liv och göra en nystart någon helt annanstans? Fattar ni hur skönt det skulle vara?

Men ändå tungt att släppa taget om nära och kära, men skulle jag få chansen att imorgon kunna bo och leva någon helt annanstans skulle jag ta den. Livet är på tok för kort för att tveka.

=) Nu ska jag hosta upp till centrum och budget handla mat för en vecka på 150 kronor... Herrejösses hur ska det gå till?.

---

Jag undrar ibland vad jag hade kunnat göra annorlunda, sen inser jag att det kanske var menat att det skulle bli som det blev. Jag är den jag är och hade inte orken och energin för någon annan än mig själv, jag är ledsen men det är det enda svaret jag kan ge.

Jag önskar verkligen att jag kunde förstå mig på dig! Faaan! Du beter dig ju som ett jävla mongo rent utsagt och jag står faktiskt inte ut längre..


Håll mig hårt eller släpp mig helt men lämna mig inte bunden.

All I know is, it’s hard to say I’m sorry,
but I’m far away, So I’m gonna say “I’m sorry dad”
For the times I’ve been bad
For the times I’ve been frontin’ you instead of fallin’ back
But you're leavin’ every week,
and packin' down your suits
But what comes around, goes around, so I love you too.

Tjoho!

Nyvaken och mår ännu sämre. Usch. Ser dessutom hur djävulskt stökigt det är här hemma. Chrille som lovade att städa. GAH! JAG BLIR GALEN! Jävla skit att det ska se ut som om ett tredje världskrig brytit ut så fort det har varit folk här. Och jag har märkt att om inte jag städar så städas det inte alls. Hur ska jag få de två neanderthalarna att förstå?

Det är ungefär som att lära en apa en ny konst, man måste ta allt saaakta och pedagogiskt för att inte skrämma iväg den och ge den men för livet. Jag ska börja med att smyga ner en mopp i Dannes säng när han sover och lägga en trasa i Chrilles hand. Kanske, kanske droppa lite diskmedel här och där i sängen så att dom vänjer sig vid doften, sen avvakta. Samma procedur i ett par veckor, sen sakta börja forsla in smuts på deras rum. Tillslut kanske polletten faller ner?

Hahaha... Ni förstår att jag inte menar att håna er eller vara elak, jag bara driver med er pojkar. Ni är bäst! Ta inte illa upp ;)

Ikväll ska jag masa mig iväg till Christer och Znappe iförd fleecetröja, mjukisbyxor, hostmedicin och mössa och krypa ner i en soffa. Det ska tittas på eurovision finalen och drickas öl. Inte för min del förstås, jag är helt trasig. Men social kan man ju vara för det . Ska nog smitta er lite också!

Jag vill för första gången på en evighet vara fri.

Låt mig andas min egna luft, följa mina egna vägar och möta framtiden med öppen famn.
Jag är på god väg, så låt mig springa. Jag har slitit mig fri från spökena som vakat över mig de senaste åren och insett att framtiden är min, på riktigt.

Fuck alla minnen, fuck all smuts. Fuck alla jävla tårar.

JAG ÄR FRI! Jag är så jävla fri...

Det var inte svininfluensan, bara någon inflammation i halse och lungor. Tror jag. Penicillin, hostmedicin och en veckas sängliggande var tydligen dunderkuren... Så jadu, jag kommer vara helt tankad på överskottsenergi efter den här veckan, är helt seg nu dock.

Jättetråkigt, ikväll har Emelie sin 20årsfest och jag kan inte gå. Mycket tråkigt...

Usch. Någon går mig så fruktansvärt på nerverna, jag blir fan tokig. Gah! Egoism på högsta nivå, inte ens i mitt hem låter du mig ha något att säga till om utan att sätta dig själv i första hand. Damn vad lack jag blir.

Nej, jag försvinner in i mina böcker nu igen, ciao.

Inte nog med att jag mådde illa och spydde för ett par dagar sen, det utvecklades i någon form av grov förkylning. Usch! Natten till igår hostade jag mig igenom, måste ha ekat i hela valsta. Stackars Danne och stackars Jessica som befgann sig i samma lägenhet som jag, jag låter verkligen som en riktig kärring och skrikhostar. Haha...

Hur som helst så släpade jag mig till jobbet igår, kändes bäst att åka dit och försöka göra det bästa av dagen och inte sjukanmäla mig klockan 5 på morgonen, det hade varit fittigt gjort. Så hela dagen sprang jag runt svimfärdig med huvudvärk och hostade som en jag vet inte vad. Jag mådde verkligen riktigt jävla dåligt och jag såg på en del personer att de verkade tro att jag överdrev, Ni förstår, på min arbetsplats är det massvis med ungdomar som utnyttjar systemet och ringer sig sjuka för påhittade syndrom och diverse bakfyllor. Så det är jävligt svårt att bli tagen på allvar. Riktigt jävla tråkigt tycker jag!!! Jag ska inte behöva känna skuldkänslor för att jag blir sjuk, men någonstans gör jag det ändå. Gah! Jag blir tokig.. Får knalla upp till vårdcentralen imorgon och få ett bedömmande och ett intyg.

Iallafall så hämtade pappa mig direkt när jag slutade och körde upp mig till AMC. Jag står ju i kiosken där varje onsdag, och det är jag som låser upp och öppnar banan så det var samma grej där, jag fick helt enkelt släpa mig dit och hitta en ersättare på plats. Mamma och Helene kom tillslut och tog över, då däckade jag på en soffa. Helt sjukt vad sliten jag var.

Tillslut kom jag hem och mötte en tom lägenhet, soft. Jag gick och köpte sjukmat som tex fruktsoppa och glass, fick tag i lite hostmedicineroch kröp ner i soffan. Jag måste ha somnat tidigt, för jag vaknade inte ens av att Danne kom hem, jag var helt utslagen och är det fortfarande, orkar inte röra mig. Huvudet snurrar, halsen svider och näsan rinner som en jävla kran. Feber vettefan om jag har, vet inte riktigt hur jag ska kunna känna det på mig själv. Men kallsvettas gör jag, har man feber då? Vet inte.

Kanske ska försöka göra någon form av nytta idag och knalla ner till tvättstugan? Hann tvätta en maskin igår insåg jag nu då jag hittade en hög emd rena, vikta kläder. Det sjuka är att jag inte minns att jag har gjort det. Haha.

Hellu.

Spydde idag på jobbet och började må illa från ingenstans, halva restaurangen försökte intala mig att jag var på smällen men nej. Så är det verkligen inte. Omöjligt rent utsagt! Så nu sitter jag hemma igen efter många om och men med Jessica och chillar. Riktigt dumt att jobba om man kanske börjar bli magsjuk, och egentligen dumt av Jessica att sitta här men fan, hon får skylla sig själv ;) Mihihi...

Ska försöka dricka avslagen cola och piggna till nu tänkte jag. Börjar ju ändå 06.00 imorgon.

Solen gör mig lycklig, wiho.

Men nu ska jag bara sluta må illa sen är det perfekt. Bra va?

Märkligt att det kunde vara så svårt
Att svälja sin stolthet och be om förlåt
Jag ville vara stark och klara mig själv
Men fan vad jag behöver dig här ikväll

Fyfan vilken hemsk morgon.

Jag vaknade flera gånger av diverse mobilalarm då folk skulle till jobbet, surar, vrider och vänder mig. Vaknar tillslut nu, alldeles försent och märker att ALLA mina cigg är slut. Börjar tänka tillbaka på gårdagen och inser att någon satt och rökte av mig HELA kvällen, trots att jag faktiskt upptäckte att hon minsann hade ett istortsett helt paket corner kvar, ich ändå fortsatte hon. Det gjorde mig fullkomligt rasande, för inte fan har jag så mycket mer pengar än henne att leva på och jag vet att det är argumenten.

Det här gör mig verkligen galen. Fullkomligt cpknäpp. Visst, jag är världens generösaste människa och jag sa säkert, Ta för dig! MEN inte fan fattade jag att du hade egna och blablabla men när det gäller mina äckliga fittiga ciggaretter då är det FAN inte okej att någon tar för sig hit och dit av de få sista jag har. GAH! Jag blir galeeen!

ETt äckligt och smutsigt beroende som gör mig helt knäpp, fyfaaaaaan.

Och lägenheten ser ut som bajs - igen. Tack för visad hänsyn, nu ger jag upp!

Fan! Jag är sur och bakis idag, usch.

Hade världens mysigaste kväll igår hemma hos Emma med henne, Sara, Carro och Jessica. Båda sistnämnda var ju jättesjuka, så ddem satt mest och hostade och rosslade ikapp.. Menmen! Vi var riktigt brudiga och drack vin, snackade massor, sjöng singstar och kedjerökte. Soft! Tillslut blev jag lite för full och kände att nej, jag var tvungen att ta mig hemåt. Så jag fick skjuss till stationen av Carro och hennes mamma, vinglade iväg mot tåget och satte mig ner på en bänk på perrongen för att samla krafter... Kikade lite på min vinflaska i väskan och - hoppsan... Det var inte mycket kvar i den tyvärr och i combo med några stycken corona.., Inte konstigt att lilla Emilia som inte dricker ofta alls blev på lyset.

När jag tillslut kommer hem och lyckas pricka låset med nyckeln och förväntade mig att kunna gå och lägga mig direkt så sitter Oscar, Danne, Viktor och Kristian med massa öl och har det bra. Äh vafan, där rök min sömn... Suck!

Minns att jag försökte konfrontera en viss person om diverse skitsnack också, men det blev den vanliga: Men jag har inte sagt något! Jag ska luska lite i båda parterna och se vem som talar sanning. Hoppas jag kan lita på rätt person, annars kommer jag fanimej bli riktigt besviken. Jag kommer inte ens bli arg, bara riktigt besviken. Oärlighet = SMUTS.

Nu ska jag hursomhelst njuta av att vara ensam heeela dagen och knalla iväg och köpa bakisprodukter. Borde knalla ner och se om tvättstugan är ledig också, men det är ju ett sånt jääävla projekt...

Usch, alkohol är inte bra.

Hej världen!

Jag vaknade tidigt imorse av mig själv, badabim frid och fröjd - trodde jag. Plötsligt fick någonting mig att tro att jag skulle varit på jobbet för flera timmar sen och paniken var ett faktum, impulsen tog över och jag fick väl antagligen för mig att jag hade övernaturliga krafter så jag kastade mig som den nyvakna dunderklumpen jag är med ett kvävt skrik upp ur soffan, svingade mig/hoppade över glasbordet och landade i en hög någonstans i närheten av min mobil som låg på laddning. Jag vispade runt bland sladdarna och morrade att den där jävla fittluren skulle skjutas som inte väckte mig då jag tillslut fick fram det lilla monstret, satte mig med benen i kors, håret i sovkaos, linnet halv bakofram och insåg att...

Juste.

Jag är ju tamejfan ledig idag! =)

En bild och jag spydde upp min pastasallad igen. Kvällen spelas upp som en film i mitt huvud, bam bam bam. Korta stillbilder som får ångesten att riva sönder min själ, vad fan ska jag ta mig till?

Inte fan ska den där idioten få knäcka mig såhär? Eller? Vad ska jag göra?

Nej, jag ska sträcka på ryggen igen, jag är inget offer. Jag är en fighter! Det här ska jag fixa även om det är riktigt riktigt jobbigt...



Carro, Jessica. U mean the world to me.