Hjärtat talar.

Du anar inte hur mycket jag också önskar att jag var precis som du ville att jag skulle bli. Du har nog ingen aning.

Men jag kan inte stå upp med allt du vill till halsen, det är då jag simmar på botten. Men någonstans hoppas jag att du är stolt över mig, snälla var det? Snälla? Jag hatar pengar, pengar förstör människor. Pengar förstör världens vackraste människor utan att de själva vet om det...





Jag minns när jag var några år gammal och hur lyckan spred sig varje gång dörren öppnades en sen kväll och någon ropade "Hallå!". Jävlar, jag släppte alla mina leksaker jag hade i händerna och sprang i full rulle skrattandes för att vara först med att hoppa upp i din famn, samma lycka varje jävla gång. Minns du? Jag minns. Jag minns det så jävla hårt...

Damn, jag vill vara pytteliten igen. Jag vill vara så liten att man inte tänker på något annat än nuet.



Fint.

I cry at night, 'cause my baby's too far, to be by my side 
To wipe away these tears of mine, so I hold my pillow tight
To imagine you, I'll stretch your hand looking for mine
I'm lost in this dream , I need you to hold me
I'm scared of lonely

I need your break when nobody is around
Cause I'm tired of this emptiness
I think I'm drowing
I can't be lonely
Cause I'm lost in this dream, I need you to hold me

I'm scared of lonely


Beyonce - Scared of lonely

Utkast: Hejsan! Jag ...

Hejsan!

Jag kom precis hem från jobbet och insåg att varken Danne eller Krille var hemma vilket var det bästa som kunde hänt just nu. Jag gick runt, svor och vrålade för att få utlopp för all ilska jag samlat på mig idag, hahaha! Vilken tönt jag är. Men jag har inget val, jag har börjat styra mina aggressionsutbrott varje jävla dag för att kunna jobba och ligga på topp som det förväntas av mig. Det är JÄTTEsvårt och jag blir heeelt slut av att fokusera så stenhårt på att inte lacka ur vilket kanske låter väldigt konstigt i just dina öron när du läser, men jag har insett vilka stora problem jag har med min ilska och bestämt mig för att nu jävlar ska jag ta itu med det här och lära mig att hantera det! =) Ofta får jag frågan varför jag jobbar på donken och åsikter om att det verkar vara världens sämsta jobb, att jag borde byta för bättre lön osc osv osv vilket är en åsikt jag kan acceptera till hundra procent. Jag hade samma fördomar och hade inte trivts om jag inte visste att jag kunde få utvecklas, för det är möjligheterna som finns som gör mig taggad! Det som gör det värt att stanna kvar på Mc Donalds är att jag vet att det lönar sig så bra i längden, att jag ändå inte kan hitta ett jobb med samma utvecklingsmöjligheter när jag är sjutton år gammal som jag vet att jag har här och fått bekräftat från skiftledare, restaurangchef och självaste franchisetagaren och framförallt att jag trivs jättebra med kollegorna och 9 gånger av 10 har fruktansvärt roligt medans jag jobbar. Just nu är jag liten och kaos och ska börja klättra till skiftledare när som helst, men jag vill komma längre så länge jag är kvar inom Landbro.

Så mitt första steg har varit att kontrollera min aggressivitet, vilket jag tycker funkar relativt bra. Nu gäller det att reda ut lite trassel mellan diverse kollegor enligt mig sen ska jag ta itu med mig och mina kaosproblem.

Imorgon ska jag ta itu med ett problem också, det gnager i mig men jag inser att jag faktiskt måste lösa det för att kunna jobba. Suck!

Nu är det in i duschen och sen iväg till Mc Camp i Runby. Mohaha.

Ciao

Winnerbäck!

Hellu!

Måste bara få dela med mig av världens bästa låttext, den är så jävla bra!

Ciao!

Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet'
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa' sig dagen därpå att jag hade gjort fel
när jag gav dig en gloria
Och den stund som jag kände som nära var blott alvedon
och dom himmelska ben som jag ville förtära dom gick
där ifrån

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och du somna' den natten så vaken och drömde om allt
som vi kunnat göra
O om någon som vill ge dig värme när allting känns kallt,
o om nån att beröra
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten -
jag liksom föll över kanten

Så kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Och den jävligaste stunden i livet var den när du gick
och allt var förlorat
O där satt jag med mina grön-bruna ögon och såg med blåögd blick
allt jag hade förstorat

För så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans
för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne någon annan stans

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
graderna sjunker så fort överallt och det hjärta som skulle
bli ditt på nåt vis det fryser nu sakta till is

Kom änglar, kom älvor det börjar bli kallt
här sitter jag och baddar såren med salt
det går åt helvete med allt

Men den vackraste stunden i livet var den när du kom...


Yeaay

Vet ni vad? Jag vill förresten fly på roadtrip till Norge. Helst nu på direkten.

Att tro på Fredriks ord är som att svära i kyrkan.

Det är nästan med ett belåtet leende jag återigen blir så jävla stolt över mig själv!

Jag vågade inse något som var ett faktum, och jag vågade slita mig loss ifrån det. Utan att vända mig själv ut-och-in av ångest. Är jag inte tamejfan riktigt bra såhär på morgonkvisten? Jag tycker fan det. Det värsta, VÄRSTA av allt är att min chefs visdomsord bränner ordentligt där de ligger och puttrar i bakhuvudet. Åh vad arg jag blir, även om jag bara fått dom återberättade för mig så kan jag höra honom säga det gång på gång, jävla skit! Jag hatar när vissa människor har rätt i något som man stått och verkligen toktrotsat...

Jag är otaggad, men jag vill sova. Plötsligt längtar jag någonstans, men jag vet inte riktigt var jag ska gå. Jag vill gå in genom en dörr, se något som är mitt och bara börja le. Gud vad jag längtar tills jag får nycklarna i handen till mitt egna hem. Där snackar vi trygghet på högsta nivå, då är det bara jag som har kontrollen över exakt allt som har med mig att göra vilket är precis så som jag vill ha det!

Nej vet ni? Nu ska jag sno Chrilles lurar och låta musiken flöda rakt in i mitt hjärta och vagga det här vandrande kaoset till sömns. Jag har en ond plan. Hahaha... Jag låter som en tönt.

Ciao.


OM någon jobbrelaterad läser det här - fine jag driver lite med min chef, men jag tar mig friheten. Ni anar inte hur mycket han driver med mig emellan åt, och hade jag kunnat hade jag lagt upp en bild på det där omtalade: "Med glimten i ögat"...

Why do I do this?

Argargargargargargarg...

Det är därför man har alternativ. Arg.

Hallonpaj är bra skit. Riktigt bra skit. Hallonpaj.

Hallonpaaaaaaaaaaj.






Fråga inte ens varför. =)

Vem kan stoppa mig när ja bara flyter fram?

Någonting säger mig att badringen var det bästa som hänt mig.

Tänk dig själv att för första gången i ditt liv sluta simma mot strömmen, kravla sig upp ur vattnet och ta plats på en enorm färggrann badring för att flyta dit livet bär en.

Det är så underbart.



Jag skiter i vad som borde vara, jag flyter fram med min badring och ser vad som händer.

I might need you to say it's alright.

Godmorgon

Jag är fortfarande inte riktigt bra utan vaknar av hostattacker vilket jag är riktigt less på vid det här laget. Men vad ska man göra? Måste tillbaka till jobbet oavsett om några dagar, vilket ska bli roligt. Jag saknar alla knäppisar.

Jag tänkte göra något drastiskt och börja min dag med att lägga mig i ett bad med en bok, skönt va? Jag är så seg i huvudet att det är perfekt just nu.

Hörs sen, ciao.

Suck.

När det perfekta hamnar i en idiots händer.

Bombibambam!

Sådärja! Nu börjar jag få lite ordning på designen känns det som. Bra va?

Jag är fortfarande sjuk, mycket tråkigt men jag kämpar på och vill bli frisk snart... Håller på och tvättar för fullt, så jag ska älga ner i tvättstugan igen, sen tänkte jag faktiskt gå hem till mamma och dom ett tag, kolla läget... Hämta lite kläder. Hm...

Hörs sen! Ciao!


Det handlar om att våga förstå, inse och ta åt sig av att tiden förändrar livet och alla dess situationer kring vänner, familj och relationer. Tro mig när jag säger att jag har märkt det, jag har upptäckt att i tuffa perioder måste man våga prioritera sig själv och se hur starka band sakta men säkert slits ut, det gör fruktansvärt ont men det är omöjligt att finnas där alla gånger.

How could it be any better than this?


You calm the storms
And You give me rest
You hold me in your hands
You won't let me fall
You steal my heart
And You take my breath away
Would You take me in
Would You take me deeper, now

And how can I stand here with You
And not be moved by You
Would You tell me how could it be
Any better than this




So hold me when I'm here.

Jag längtar bort. Det är svårt att beskriva men jag längtar efter något helt nytt och jag vet inte ens själv vad det är. Tänk er själva; Att bara kunna klippa av alla band som finns i sitt nuvarande liv och göra en nystart någon helt annanstans? Fattar ni hur skönt det skulle vara?

Men ändå tungt att släppa taget om nära och kära, men skulle jag få chansen att imorgon kunna bo och leva någon helt annanstans skulle jag ta den. Livet är på tok för kort för att tveka.

=) Nu ska jag hosta upp till centrum och budget handla mat för en vecka på 150 kronor... Herrejösses hur ska det gå till?.

---

Jag undrar ibland vad jag hade kunnat göra annorlunda, sen inser jag att det kanske var menat att det skulle bli som det blev. Jag är den jag är och hade inte orken och energin för någon annan än mig själv, jag är ledsen men det är det enda svaret jag kan ge.

Emotional breakdown

Jag önskar verkligen att jag kunde förstå mig på dig! Faaan! Du beter dig ju som ett jävla mongo rent utsagt och jag står faktiskt inte ut längre..


Håll mig hårt eller släpp mig helt men lämna mig inte bunden.

.

All I know is, it’s hard to say I’m sorry,
but I’m far away, So I’m gonna say “I’m sorry dad”
For the times I’ve been bad
For the times I’ve been frontin’ you instead of fallin’ back
But you're leavin’ every week,
and packin' down your suits

But what comes around, goes around, so I love you too.

Städtanten goes crazy

Tjoho!

Nyvaken och mår ännu sämre. Usch. Ser dessutom hur djävulskt stökigt det är här hemma. Chrille som lovade att städa. GAH! JAG BLIR GALEN! Jävla skit att det ska se ut som om ett tredje världskrig brytit ut så fort det har varit folk här. Och jag har märkt att om inte jag städar så städas det inte alls. Hur ska jag få de två neanderthalarna att förstå?

Det är ungefär som att lära en apa en ny konst, man måste ta allt saaakta och pedagogiskt för att inte skrämma iväg den och ge den men för livet. Jag ska börja med att smyga ner en mopp i Dannes säng när han sover och lägga en trasa i Chrilles hand. Kanske, kanske droppa lite diskmedel här och där i sängen så att dom vänjer sig vid doften, sen avvakta. Samma procedur i ett par veckor, sen sakta börja forsla in smuts på deras rum. Tillslut kanske polletten faller ner?

Hahaha... Ni förstår att jag inte menar att håna er eller vara elak, jag bara driver med er pojkar. Ni är bäst! Ta inte illa upp ;)

Ikväll ska jag masa mig iväg till Christer och Znappe iförd fleecetröja, mjukisbyxor, hostmedicin och mössa och krypa ner i en soffa. Det ska tittas på eurovision finalen och drickas öl. Inte för min del förstås, jag är helt trasig. Men social kan man ju vara för det . Ska nog smitta er lite också!



Älgis.

Får jag berätta om den bästa vännen jag någonsin haft?

Ni kanske tycker att jag är lite skum, men jag hade ett fruktansvärt starkt band till min älskade vän. Hon gav mig den där lilla gnistan av lycka när mitt liv började trassla in sig ordentligt och gjorde mig så otroligt stark. Det finns tusen fina minnen som jag skulle vilja skriva ner, men det skulle ta år att bli färdig, ändå önskar jag att ni kunde få dela allt med mig.



Jag tror inte många såg vilken vänskap vi hade, de flesta såg nog bara ett ekipage som hårdtränade för att komma någonvart, något kallt och opersonligt. Alla såg den där stora, beniga och sura märren som en kväll stod på stallplanen och hängde en mörk höstkväll. Maybee var en otroligt unik häst, hon hatade andra hästar, människor och djur. Men fölungar, mig och Linnéa älskade hon. Säg vad ni vill, men den här underbara individen gav mig mer kärlek och trygghet än någon annan.

Tänk dig att utan svar kunna sitta i flera timmar med armarna runt en varm trygg hals och berätta dina mörkaste hemligheter och ändå bli tröstad, förstådd och stöttad.

Ibland blundar jag och försvinner tillbaka till de dagarna då vi skrittade ner till ängarna runt björnkälla, värmde upp vid ena änden av fältet och med ett hopp förvann rakt in i den ljusa sommardagen i full gallopp. Din vita päls blänkte i solen och adrenalinet rasade ut i ådrorna.

Känslan går inte att uppleva i minnet, men leendet som sprider sig över mina läppar när jag minns räcker gott och väl.

Jag saknar dig Maybee, jag saknar dig fruktansvärt mycket...



Frihet

Jag vill för första gången på en evighet vara fri.

Låt mig andas min egna luft, följa mina egna vägar och möta framtiden med öppen famn.
Jag är på god väg, så låt mig springa. Jag har slitit mig fri från spökena som vakat över mig de senaste åren och insett att framtiden är min, på riktigt.

Fuck alla minnen, fuck all smuts. Fuck alla jävla tårar.

JAG ÄR FRI! Jag är så jävla fri...

Irritation

Det var inte svininfluensan, bara någon inflammation i halse och lungor. Tror jag. Penicillin, hostmedicin och en veckas sängliggande var tydligen dunderkuren... Så jadu, jag kommer vara helt tankad på överskottsenergi efter den här veckan, är helt seg nu dock.

Jättetråkigt, ikväll har Emelie sin 20årsfest och jag kan inte gå. Mycket tråkigt...

Usch. Någon går mig så fruktansvärt på nerverna, jag blir fan tokig. Gah! Egoism på högsta nivå, inte ens i mitt hem låter du mig ha något att säga till om utan att sätta dig själv i första hand. Damn vad lack jag blir.

Nej, jag försvinner in i mina böcker nu igen, ciao.

Sjuk

Inte nog med att jag mådde illa och spydde för ett par dagar sen, det utvecklades i någon form av grov förkylning. Usch! Natten till igår hostade jag mig igenom, måste ha ekat i hela valsta. Stackars Danne och stackars Jessica som befgann sig i samma lägenhet som jag, jag låter verkligen som en riktig kärring och skrikhostar. Haha...

Hur som helst så släpade jag mig till jobbet igår, kändes bäst att åka dit och försöka göra det bästa av dagen och inte sjukanmäla mig klockan 5 på morgonen, det hade varit fittigt gjort. Så hela dagen sprang jag runt svimfärdig med huvudvärk och hostade som en jag vet inte vad. Jag mådde verkligen riktigt jävla dåligt och jag såg på en del personer att de verkade tro att jag överdrev, Ni förstår, på min arbetsplats är det massvis med ungdomar som utnyttjar systemet och ringer sig sjuka för påhittade syndrom och diverse bakfyllor. Så det är jävligt svårt att bli tagen på allvar. Riktigt jävla tråkigt tycker jag!!! Jag ska inte behöva känna skuldkänslor för att jag blir sjuk, men någonstans gör jag det ändå. Gah! Jag blir tokig.. Får knalla upp till vårdcentralen imorgon och få ett bedömmande och ett intyg.

Iallafall så hämtade pappa mig direkt när jag slutade och körde upp mig till AMC. Jag står ju i kiosken där varje onsdag, och det är jag som låser upp och öppnar banan så det var samma grej där, jag fick helt enkelt släpa mig dit och hitta en ersättare på plats. Mamma och Helene kom tillslut och tog över, då däckade jag på en soffa. Helt sjukt vad sliten jag var.

Tillslut kom jag hem och mötte en tom lägenhet, soft. Jag gick och köpte sjukmat som tex fruktsoppa och glass, fick tag i lite hostmedicineroch kröp ner i soffan. Jag måste ha somnat tidigt, för jag vaknade inte ens av att Danne kom hem, jag var helt utslagen och är det fortfarande, orkar inte röra mig. Huvudet snurrar, halsen svider och näsan rinner som en jävla kran. Feber vettefan om jag har, vet inte riktigt hur jag ska kunna känna det på mig själv. Men kallsvettas gör jag, har man feber då? Vet inte.

Kanske ska försöka göra någon form av nytta idag och knalla ner till tvättstugan? Hann tvätta en maskin igår insåg jag nu då jag hittade en hög emd rena, vikta kläder. Det sjuka är att jag inte minns att jag har gjort det. Haha.

Spyan

Hellu.

Spydde idag på jobbet och började må illa från ingenstans, halva restaurangen försökte intala mig att jag var på smällen men nej. Så är det verkligen inte. Omöjligt rent utsagt! Så nu sitter jag hemma igen efter många om och men med Jessica och chillar. Riktigt dumt att jobba om man kanske börjar bli magsjuk, och egentligen dumt av Jessica att sitta här men fan, hon får skylla sig själv ;) Mihihi...

Ska försöka dricka avslagen cola och piggna till nu tänkte jag. Börjar ju ändå 06.00 imorgon.

Solen gör mig lycklig, wiho.

Men nu ska jag bara sluta må illa sen är det perfekt. Bra va?

Fint

Märkligt att det kunde vara så svårt
Att svälja sin stolthet och be om förlåt
Jag ville vara stark och klara mig själv
Men fan vad jag behöver dig här ikväll


Utkast: Fyfan vilken ...

Fyfan vilken hemsk morgon.

Jag vaknade flera gånger av diverse mobilalarm då folk skulle till jobbet, surar, vrider och vänder mig. Vaknar tillslut nu, alldeles försent och märker att ALLA mina cigg är slut. Börjar tänka tillbaka på gårdagen och inser att någon satt och rökte av mig HELA kvällen, trots att jag faktiskt upptäckte att hon minsann hade ett istortsett helt paket corner kvar, ich ändå fortsatte hon. Det gjorde mig fullkomligt rasande, för inte fan har jag så mycket mer pengar än henne att leva på och jag vet att det är argumenten.

Det här gör mig verkligen galen. Fullkomligt cpknäpp. Visst, jag är världens generösaste människa och jag sa säkert, Ta för dig! MEN inte fan fattade jag att du hade egna och blablabla men när det gäller mina äckliga fittiga ciggaretter då är det FAN inte okej att någon tar för sig hit och dit av de få sista jag har. GAH! Jag blir galeeen!

ETt äckligt och smutsigt beroende som gör mig helt knäpp, fyfaaaaaan.

Och lägenheten ser ut som bajs - igen. Tack för visad hänsyn, nu ger jag upp!

Hangover

Fan! Jag är sur och bakis idag, usch.

Hade världens mysigaste kväll igår hemma hos Emma med henne, Sara, Carro och Jessica. Båda sistnämnda var ju jättesjuka, så ddem satt mest och hostade och rosslade ikapp.. Menmen! Vi var riktigt brudiga och drack vin, snackade massor, sjöng singstar och kedjerökte. Soft! Tillslut blev jag lite för full och kände att nej, jag var tvungen att ta mig hemåt. Så jag fick skjuss till stationen av Carro och hennes mamma, vinglade iväg mot tåget och satte mig ner på en bänk på perrongen för att samla krafter... Kikade lite på min vinflaska i väskan och - hoppsan... Det var inte mycket kvar i den tyvärr och i combo med några stycken corona.., Inte konstigt att lilla Emilia som inte dricker ofta alls blev på lyset.

När jag tillslut kommer hem och lyckas pricka låset med nyckeln och förväntade mig att kunna gå och lägga mig direkt så sitter Oscar, Danne, Viktor och Kristian med massa öl och har det bra. Äh vafan, där rök min sömn... Suck!

Minns att jag försökte konfrontera en viss person om diverse skitsnack också, men det blev den vanliga: Men jag har inte sagt något! Jag ska luska lite i båda parterna och se vem som talar sanning. Hoppas jag kan lita på rätt person, annars kommer jag fanimej bli riktigt besviken. Jag kommer inte ens bli arg, bara riktigt besviken. Oärlighet = SMUTS.

Nu ska jag hursomhelst njuta av att vara ensam heeela dagen och knalla iväg och köpa bakisprodukter. Borde knalla ner och se om tvättstugan är ledig också, men det är ju ett sånt jääävla projekt...

Usch, alkohol är inte bra.

Och nu har jag gjort hela Valsta döva!

Usch vad tråkigt det är att inte min braiga laptop vill samarbeta med mig. KRISTIAN! HJÄLP MIIIIG! Du lovar och lovar att fixa den men sen är både du och jag så jävla värdelösa på att hitta tid. I helgen har du inget val, den där datorn måste bli hel och det är nu! Jag funderar på att ta med mig dator från pappa idag, ska förbi där om ett par timmar innan vi ska övningsköra förbi nytorp och sen upp till crossbanan där jag sla jobba lite ikväll. Kan nog bli en plan.

Aja, Mitt lilla äventyr jag beskrev i förra inlägget som gjorde att jag sträckte min rygg avslutades då jag hörde hur Danne vaknade inne på sitt rum. Jag ville absolut INTE bli retad eller skrattad åt så jag krälade tillbaka mot soffan och låtsades som ingenting, Zombien kom knallandes, tattade en cigg och fixade och donade runt innan han tillslut drog mot jobbet. Jag rullade över på rygg, sträckte ut mig över hela soffan och klickade igång Winnerbäck. Legat på rygg i en timme nu och läst bloggar, skriksjungit med i låtar och ätit polly. Nyttigt och bra, jävligt näringsrikt om jag får säga det själv. Mer polly åt folket!


http://nettantrollet.files.wordpress.com/2008/07/cloetta-polly_bla-pollypajbild.jpg

Morgonkaos

Hej världen!

Jag vaknade tidigt imorse av mig själv, badabim frid och fröjd - trodde jag. Plötsligt fick någonting mig att tro att jag skulle varit på jobbet för flera timmar sen och paniken var ett faktum, impulsen tog över och jag fick väl antagligen för mig att jag hade övernaturliga krafter så jag kastade mig som den nyvakna dunderklumpen jag är med ett kvävt skrik upp ur soffan, svingade mig/hoppade över glasbordet och landade i en hög någonstans i närheten av min mobil som låg på laddning. Jag vispade runt bland sladdarna och morrade att den där jävla fittluren skulle skjutas som inte väckte mig då jag tillslut fick fram det lilla monstret, satte mig med benen i kors, håret i sovkaos, linnet halv bakofram och insåg att...

Juste.

Jag är ju tamejfan ledig idag! =)

Fittnylle.

En bild och jag spydde upp min pastasallad igen. Kvällen spelas upp som en film i mitt huvud, bam bam bam. Korta stillbilder som får ångesten att riva sönder min själ, vad fan ska jag ta mig till?

Inte fan ska den där idioten få knäcka mig såhär? Eller? Vad ska jag göra?

Nej, jag ska sträcka på ryggen igen, jag är inget offer. Jag är en fighter! Det här ska jag fixa även om det är riktigt riktigt jobbigt...



Carro, Jessica. U mean the world to me.

Jobbsnack.

Usch, idag insåg jag vilken jävla arbetsråtta jag egentligen är. När jag såg att stationstillgänglighetstavlan blev uppspikad på väggen blev jag så taggad på att använda den där sjukt roliga klisterlappsmaskinen som jag oavsett vad aldrig kan förklara för er vad det är. Man skriver och voooopi så rasar det ut en lapp med text på, eller aa, låter ju liute random men det var roligare än att stå och hänga i köket.

Så jag klistrade upp drygt 30 namn på väggen, fick en ond plan och tänkte att nu jävlar ska här verifieras. Hetsade lite till och fick världens största hög av Soc-listor på skrivbordet. SOFT! Jessica blev dagens första offer, jag smög iväg och hittade henne utplacerad i Dt:n. Tyst och stenhård tjuvkikade jag på henne lite diskret ur olika vinklar och lyssnade på hennes påklistrade serviceanda. Men hon är ju som sagt inte dum och alla som var där insåg ju vad som pågick så jag gav upp mitt smygande, ställde mig brevid henne och bara iaktog. Jag visste att hon inte skulle jobbat annorlunda även utan pressen så jag stog och flinade när hon galopperade runt på golvet kallsvettig, skakandes och jättenervös. Jag visste att hon skulle klara det, men det visste inte hon, annars hade jag inte varit så lurig som jag var... Stackars Jessica. Förlåt! ;)

Så på torsdag ska jag styra upp resten av tavlan om ingen annan gjort det och fortsätta bomba verifieringar. Matsäkerhet blir prio ett, innan sista maj ska samtliga ha blivit verifierade på den punkten annars är det rökt. Jag som älskar att ta ansvar trivs som fisken i vattnet som handledare och längtar grovt till sommaren då jag får börja köra mina första paralellskift. Ska bli brutalt roligt!

Usch, stackare. Massa jobbsnack, men att jobba 9 h per dag är min terapi. Visst är jag knäpp?

Ciao.

Hoppsan

Förlåt för min depressiva blogg, haha... Vet att nya ansikten tittar in ibland. Har mycket att stå i just nu! Men jag kämpar på och jag VÄGRAR skämmas, ni som sparlar på någon som redan ligger ska ha en loska i pannan. Ni ska skämmas, inte jag.

Nattinatti.

Yup.



Tjo!

Gammal sliten låt som påminner mig om när jag var runt 14-15 år gammal... Texten talar till mitt hjärta! Lite fjortis och sandlåda över det hela, men låten betyder.

Orkar inte uppdatera er just nu, det är kaos för mig en det ordnar upp sig nu. Jag ska bosätta mig hos en kompis tills jag och Jessica hittar en lägenhet, det känns som det enda rätta... Just nu driver jag bara runt utan någon vettig stans att ta vägen.

Dags att sova. Ciao.

RSS 2.0